Recensioner
Korp: Until Eternity Calls
Jag antar att de spelar dödens metall, eftersom deras texter handlar om döden, men det låter mer som jävligt skicklig, svensk, med lite norska influenser, black metal. Korp kommer från bollnäs och intervju med dem ska finnas på denna blogg. Texterna på denna skiva är på svenska - I Like. Innan har de ju gett ut demotejper och det här är väl förmodligen deras första skivsläpp. Until Eternity Calls har jävla vassa hårda riff och här leks det fanimig inte. Låter lite Marduk och tidiga Mayhem. Slöa och tunga partier ibland som följs av rårens, ja, det här piskar skiten ur det mesta.. Vad mer finns att säga? Den är perfa, jag gillar den här skivan stenhårt.
Korp: Daemon Reborn
Tyngre sound och med lite mer deathinfluenser bjuds det på på uppföljaren och jag säger inte nej. Musiken är om möjligt ännu bättre än på Until Eternity Calls, bättre riff, mer melodi och bättre sång, inte bara en massa bröt utan tydligt markerade refränger. Detta är faktiskt det bästa jag hört på länge, fastän det gått många herrans år sedan jag fick skivan för fecension. Det rockar jävligt fett som bara fan. Daemon Reborn är min favoritskiva bland metal-genren, den är så jävla bäst helt enkelt.
Korp: Thorns Of Centuries Unfold
Men om de två ovanstående skivorna är grymt bra, så är jag ändå lite besviken på denna platta, vilken det låter mera punk metal om, även om black metal - riffen finns där, det kan ingen undgå att höra. Men det känns lite som ett kängpunkband som tappat gnistan och så sätter de på Mötley Crue´s debutalbum och tjottablang så får det här bandet en uppenbarelse om hur de vill låta, då förstår ni nog vad jag menar. Här sjunger de dessutom på engelska, vad det nu ska vara bra för. Jag saknar de melodiska från de två tidigare albumen, som ju svängde avsevärt mycket mer. Ja, jag kan inte uttrycka det bättre än att det låter som ett gäng råpunkare som försöker spela black metal. Därmed inte sagt att den här skivan inte skulle vara något att ha, den är rätt hyfsat okej, men de två första skivorna var ändå de bästa.
Offensive: Human Machine
Offensive spelar hardcore inspirerad käng. Fem låtar är vad som bjuds på, varav Krigshot-covern Stoppa Marschen är bäst. Musiken känns väldigt genomarbetad och det skulle inte förvåna mig om de ägnat åtminstone en halv minut åt varje låt. De kunde gott och väl spela betydligt snabbare och avskaffa det tunga och mörka soundet och börja lira råpunk istället, det har de kapacitet till, som det är nu blir det mest ett tungt malande. Då återstår frågan ifall ni ska skaffa denna skiva eller inte. Det kan ni ju göra om ni gillar hardcore, men jag personligen kommer nog bara att lyssna på denna skiva fem gånger till, för att om 25 år spela in Stoppa Marschen på en blandkassett.
Rabid Grannies: Inte Ditt Problem
Käng från Umeå som verkar vara inspirerade av det bästa ur DS 13´s produktion och av Asta Kask, Svårsmält, Final Holocaust och Kurbits I.R. Egentligen var jag trött på den här typen av musik, men i och med denna EP vaknade intresset till liv igen. För jävla bra, helt knullandes kanon, man kan inte kalla sig punkare med självrespekten i behåll om man inte har hört denna skiva, så skaffa den nu på en gång, det är mitt råd.
Abnorm: Enough!
Abnorm visar återigen var skåpet ska stå. De är Sveriges bästa nuvarande punkband. Snabb punk, råpunk, influerad av i små doser av bl a black metal och trash metal, är vad man bjuds på. Men det är ingen metal core. Eftersom det är knappt antydbart de där smådoserna metal, blir resultatet oslagbart. Det blir punk när den är som bäst helt enkelt. I textfoldern står förklarande utläggningar till låtarna, det är lite kul. Förutom små små doser metal hämtar de inspiration från endel finska, amerikanska och svenska punkband. Jag förstår egentligen inte varför skivbolagen svarat med likgiltighet inför Abnorm. Det är ju inte dåligt, de är duktiga och skickliga musiker allihop. Det är alldeles excellent. Således har skivbolagen dålig musiksmak och vill bara signa mesiga trallpunkband, det säljer väl bättre än aggressiv punk med aggressiva texter. Enough! kan du ladda ner på www.abnorm.se
MaD JiM
Hmm... okej. Sångaren i Abnorm har här skaffat sig ett sidoprojekt. Grymt. Brutalt och kompromisslöst. Det råder inga tvivel om att Jimmy inspireras av glamrock. rocknroll och alla möjliga sorters hårdrock och såklart punk. Texterna är avsevärt galnare än i Abnorm. Annar minns vi Jimmy Blom från Jimpas Hönsgård, HUman Disater och fanzinet Taskigt Drag. Här vrålar och musciserar han så att öronen fladdrar och det är bra det, för om det inte blöder ur öronen så inte är det rocknroll isåfall. Det ska bli intressant attt se vad som följer på detta. Hur kommer responsen att bli t ex? Min uppfattning är att Jimmy här har gått i land med ytterligare ett projekt, som är fyndigt och roligt att lyssna på. Kolla genast upp det.
Jag antar att de spelar dödens metall, eftersom deras texter handlar om döden, men det låter mer som jävligt skicklig, svensk, med lite norska influenser, black metal. Korp kommer från bollnäs och intervju med dem ska finnas på denna blogg. Texterna på denna skiva är på svenska - I Like. Innan har de ju gett ut demotejper och det här är väl förmodligen deras första skivsläpp. Until Eternity Calls har jävla vassa hårda riff och här leks det fanimig inte. Låter lite Marduk och tidiga Mayhem. Slöa och tunga partier ibland som följs av rårens, ja, det här piskar skiten ur det mesta.. Vad mer finns att säga? Den är perfa, jag gillar den här skivan stenhårt.
Korp: Daemon Reborn
Tyngre sound och med lite mer deathinfluenser bjuds det på på uppföljaren och jag säger inte nej. Musiken är om möjligt ännu bättre än på Until Eternity Calls, bättre riff, mer melodi och bättre sång, inte bara en massa bröt utan tydligt markerade refränger. Detta är faktiskt det bästa jag hört på länge, fastän det gått många herrans år sedan jag fick skivan för fecension. Det rockar jävligt fett som bara fan. Daemon Reborn är min favoritskiva bland metal-genren, den är så jävla bäst helt enkelt.
Korp: Thorns Of Centuries Unfold
Men om de två ovanstående skivorna är grymt bra, så är jag ändå lite besviken på denna platta, vilken det låter mera punk metal om, även om black metal - riffen finns där, det kan ingen undgå att höra. Men det känns lite som ett kängpunkband som tappat gnistan och så sätter de på Mötley Crue´s debutalbum och tjottablang så får det här bandet en uppenbarelse om hur de vill låta, då förstår ni nog vad jag menar. Här sjunger de dessutom på engelska, vad det nu ska vara bra för. Jag saknar de melodiska från de två tidigare albumen, som ju svängde avsevärt mycket mer. Ja, jag kan inte uttrycka det bättre än att det låter som ett gäng råpunkare som försöker spela black metal. Därmed inte sagt att den här skivan inte skulle vara något att ha, den är rätt hyfsat okej, men de två första skivorna var ändå de bästa.
Offensive: Human Machine
Offensive spelar hardcore inspirerad käng. Fem låtar är vad som bjuds på, varav Krigshot-covern Stoppa Marschen är bäst. Musiken känns väldigt genomarbetad och det skulle inte förvåna mig om de ägnat åtminstone en halv minut åt varje låt. De kunde gott och väl spela betydligt snabbare och avskaffa det tunga och mörka soundet och börja lira råpunk istället, det har de kapacitet till, som det är nu blir det mest ett tungt malande. Då återstår frågan ifall ni ska skaffa denna skiva eller inte. Det kan ni ju göra om ni gillar hardcore, men jag personligen kommer nog bara att lyssna på denna skiva fem gånger till, för att om 25 år spela in Stoppa Marschen på en blandkassett.
Rabid Grannies: Inte Ditt Problem
Käng från Umeå som verkar vara inspirerade av det bästa ur DS 13´s produktion och av Asta Kask, Svårsmält, Final Holocaust och Kurbits I.R. Egentligen var jag trött på den här typen av musik, men i och med denna EP vaknade intresset till liv igen. För jävla bra, helt knullandes kanon, man kan inte kalla sig punkare med självrespekten i behåll om man inte har hört denna skiva, så skaffa den nu på en gång, det är mitt råd.
Abnorm: Enough!
Abnorm visar återigen var skåpet ska stå. De är Sveriges bästa nuvarande punkband. Snabb punk, råpunk, influerad av i små doser av bl a black metal och trash metal, är vad man bjuds på. Men det är ingen metal core. Eftersom det är knappt antydbart de där smådoserna metal, blir resultatet oslagbart. Det blir punk när den är som bäst helt enkelt. I textfoldern står förklarande utläggningar till låtarna, det är lite kul. Förutom små små doser metal hämtar de inspiration från endel finska, amerikanska och svenska punkband. Jag förstår egentligen inte varför skivbolagen svarat med likgiltighet inför Abnorm. Det är ju inte dåligt, de är duktiga och skickliga musiker allihop. Det är alldeles excellent. Således har skivbolagen dålig musiksmak och vill bara signa mesiga trallpunkband, det säljer väl bättre än aggressiv punk med aggressiva texter. Enough! kan du ladda ner på www.abnorm.se
MaD JiM
Hmm... okej. Sångaren i Abnorm har här skaffat sig ett sidoprojekt. Grymt. Brutalt och kompromisslöst. Det råder inga tvivel om att Jimmy inspireras av glamrock. rocknroll och alla möjliga sorters hårdrock och såklart punk. Texterna är avsevärt galnare än i Abnorm. Annar minns vi Jimmy Blom från Jimpas Hönsgård, HUman Disater och fanzinet Taskigt Drag. Här vrålar och musciserar han så att öronen fladdrar och det är bra det, för om det inte blöder ur öronen så inte är det rocknroll isåfall. Det ska bli intressant attt se vad som följer på detta. Hur kommer responsen att bli t ex? Min uppfattning är att Jimmy här har gått i land med ytterligare ett projekt, som är fyndigt och roligt att lyssna på. Kolla genast upp det.
Kommentarer
Postat av: Natalie B
svar: no hard feelings här inte! :)
ha det bra!
Postat av: Blom
Men tjabo, varför lägger du upp samma recensioner igen för? Du har för övrigt ett svar på ditt senste inlägg i Abnorms gästbok, så spana in där igen ;-)
Trackback
