Välkommen till min nya blogg!
Vi är alla syndare eftersom vi alla är kött, materia. Vi är bundna vid vår materiella kropps behov och alla försök att leva utan att tillgodose kroppen dess behov, är fruktlösa. Om vi till exempel slutar upp med att andas så svimmar vi och andas vi inte då heller så dör vi. Vi måste tillgodose kroppen dess behov, för att först därefter kunna ägna oss åt den andliga verkligheten. Att ägna sitt liv åt det materiella som ett livskall, i betydelsen "följ dig själv och tillfredsställ dina begär" är däremot att tillbe kroppen, som är förgänglig och sålunda är dyrkan av köttets lustar fel väg att gå; det är att leva under illusionen av att vara fri och oberoende av allt som sker.
Men vi är inte oberoende av allt som sker, allt är inte värdenihilistiskt, dvs att ingenting har något värde, det spelar roll vad vi gör, för vi ska göra det för den högre meningens skull, eller kalla det Gud som person eller kraft om du hellre så vill, som har skapat det här samhället. Nu är det vår uppgift att upprätthålla ordningen i det vi har skapat. Det kallas bhakti-yoga, men istället för att fördunkla medvetandet med rusmedel eller stimulantia, eller att fly undan verkligheten genom inåtvänd meditation. Nej, att arbeta är vad vi har att göra, vi har vant oss vid en viss levnadsstandard och nu är det människans uppgift att upprätthålla det samhällsskick som vi har skapat.
En del frågar sig varför inte Gud ger sig till känna - har du ögon att se Gud med då? Om rummet blir helt nedsläckt kan du inte ens se dina egna händer framför dig. Vi är syndare eftersom vi alla måste leva i köttet, som med sina krav orsakar oss lidande. Anden är förenad med kroppen, vår "själ" är bara lite kemiska vätskor och elektroimpulser, alltså dör "anden" med kroppen. Eftersom vi är bundna vid köttet är människans natur ond, eller om du så vill dålig, eller oskicklig, eftersom tillfredsställandet av vår materiella kropps behov är en illusion och inte vår egentliga livsuppgift - dvs att hitta ett sätt att ställa sig till Gud, eller det andliga, eller hjärtats sanning, om du hellre vill kalla det det. Hur mycket vi än äger, kommer vi ändå fråga oss själva om det inte är någonting som fattas, och ändå om vi har allt vi önskar, kommer vi bara att oroa oss för att mista det. Någonting inom oss känner nämligen på sig att det finns en högre mening med tillvaron,
men vad det är, bör var och en slås av själva, för det finns inte bara en sanning, utan sanningen beror alltid på vad man jämför den med. Det finns lika många svar på vad som är meningen med tillvaron som det finns människor på jorden. Det är att man börjar söka efter sin egen inre sanning som räknas, inte hur stor valfrihet vi har som konsumenter. Ofta kan man känna sig som reducerad till just konsument i ett enda stort shoppingcenter som heter Sverige.
Den andra delen av min filosofi rör det egna ansvaret. Vi måste se vår egen roll i vårat eget liv. Vi kan inte lasta över ansvaret för oss själva på någon annan människa - det vore en illusion, för ingen kan, och för den delen ska ingen fan göra det heller, gå in i min kropp samt ande/vilja, och leva mitt liv åt mig. Den personen lider av illusionen att han/hon tror sig stå över och ha rätt att inskränka andra människors liv. Men det kan inte han/hon på något vis. Om du vill förändra världen så är det dig själv du ska ändra på, endast då kan du se förändringar i din tillvaros villkor. Allt annat är enbart illusion.
Du får skylla dig själv om du köper lpskivor istället för mat. Kom inte till mig och snyfta efteråt. Du har gjort ditt val och har du köpt lpskivor eller vad det vara månde, så får du också äta lpskivor. Så enkelt är det. Det är ditt val. Ingen annans. Din morsa jobbar inte här. Din morsa kan inte heller leva ditt liv åt dig. Tror du det är du en obefriad dåre, för då ser du inte livet som det faktiskt är, att det är du själv som bestämmer vilka kroppsfunktioner du vill utöva med din egen kropp. Skyll dig själv om du inte fattar, det är inte mitt problem, det är din huvudvärk om du måste daltas och pjoskas med för att du inte kan ta ansvar för ditt eget liv. Har du köpt narkotika för alla dina pengar istället för cigaretter, så får du röka narkotika. Det är endast dit eget val.
Men vi är inte oberoende av allt som sker, allt är inte värdenihilistiskt, dvs att ingenting har något värde, det spelar roll vad vi gör, för vi ska göra det för den högre meningens skull, eller kalla det Gud som person eller kraft om du hellre så vill, som har skapat det här samhället. Nu är det vår uppgift att upprätthålla ordningen i det vi har skapat. Det kallas bhakti-yoga, men istället för att fördunkla medvetandet med rusmedel eller stimulantia, eller att fly undan verkligheten genom inåtvänd meditation. Nej, att arbeta är vad vi har att göra, vi har vant oss vid en viss levnadsstandard och nu är det människans uppgift att upprätthålla det samhällsskick som vi har skapat.
En del frågar sig varför inte Gud ger sig till känna - har du ögon att se Gud med då? Om rummet blir helt nedsläckt kan du inte ens se dina egna händer framför dig. Vi är syndare eftersom vi alla måste leva i köttet, som med sina krav orsakar oss lidande. Anden är förenad med kroppen, vår "själ" är bara lite kemiska vätskor och elektroimpulser, alltså dör "anden" med kroppen. Eftersom vi är bundna vid köttet är människans natur ond, eller om du så vill dålig, eller oskicklig, eftersom tillfredsställandet av vår materiella kropps behov är en illusion och inte vår egentliga livsuppgift - dvs att hitta ett sätt att ställa sig till Gud, eller det andliga, eller hjärtats sanning, om du hellre vill kalla det det. Hur mycket vi än äger, kommer vi ändå fråga oss själva om det inte är någonting som fattas, och ändå om vi har allt vi önskar, kommer vi bara att oroa oss för att mista det. Någonting inom oss känner nämligen på sig att det finns en högre mening med tillvaron,
men vad det är, bör var och en slås av själva, för det finns inte bara en sanning, utan sanningen beror alltid på vad man jämför den med. Det finns lika många svar på vad som är meningen med tillvaron som det finns människor på jorden. Det är att man börjar söka efter sin egen inre sanning som räknas, inte hur stor valfrihet vi har som konsumenter. Ofta kan man känna sig som reducerad till just konsument i ett enda stort shoppingcenter som heter Sverige.
Den andra delen av min filosofi rör det egna ansvaret. Vi måste se vår egen roll i vårat eget liv. Vi kan inte lasta över ansvaret för oss själva på någon annan människa - det vore en illusion, för ingen kan, och för den delen ska ingen fan göra det heller, gå in i min kropp samt ande/vilja, och leva mitt liv åt mig. Den personen lider av illusionen att han/hon tror sig stå över och ha rätt att inskränka andra människors liv. Men det kan inte han/hon på något vis. Om du vill förändra världen så är det dig själv du ska ändra på, endast då kan du se förändringar i din tillvaros villkor. Allt annat är enbart illusion.
Du får skylla dig själv om du köper lpskivor istället för mat. Kom inte till mig och snyfta efteråt. Du har gjort ditt val och har du köpt lpskivor eller vad det vara månde, så får du också äta lpskivor. Så enkelt är det. Det är ditt val. Ingen annans. Din morsa jobbar inte här. Din morsa kan inte heller leva ditt liv åt dig. Tror du det är du en obefriad dåre, för då ser du inte livet som det faktiskt är, att det är du själv som bestämmer vilka kroppsfunktioner du vill utöva med din egen kropp. Skyll dig själv om du inte fattar, det är inte mitt problem, det är din huvudvärk om du måste daltas och pjoskas med för att du inte kan ta ansvar för ditt eget liv. Har du köpt narkotika för alla dina pengar istället för cigaretter, så får du röka narkotika. Det är endast dit eget val.
Kommentarer
Trackback
